Digitalisering, artificiell intelligens och läkare som är i synkron med allt som dessa möjliggör. Det är entydigt att den inverkan som teknikens framfart på sikt kommer att ha på dagens unga läkares arbetsbild är inget mindre än revolutionerande, fastän de utlovade möjligheterna emellanåt förefaller vara något av utopier i en vardag med allt annat en felfria it-lösningar. Den något utnötta Amaras lag sammanfattar gott att vi tenderar att överskatta en teknologisk inverkan på kort sikt, men likaså mycket underskattar dess betydelse i det långa loppet.
Parallellt med denna tekniska framfart krävs betydande insatser för att förbereda dagens och framtidens läkare med de färdigheter som krävs för att kunna utnyttja dessa möjligheter till fullo.
Ett startskott för detta arbete avlossades nyligen i Rotterdams Erasmus Medical Centre, då EU-kommissionens generaldirektorat för hälsa och mat sammankallade representanter från 25 EU-medlemsstaters universitet som utbildar läkare. Målet var att tillsammans utforma en handlingsplan på hur medlemsstaterna skulle skapa ramverk för att utbilda framtidssäkra läkare i ett digitalt samhälle. Från Finland deltog Helsingfors universitets medicinska fakultets dekanus Renkonen, HUS forsknings- och innovationschef Ikävalko samt jag.
En handlingsplan med fyra huvudprinciper samt anknutna verktyg utarbetades (se länken efter texten). Efter hemfärden, med en handlingsplan i bagaget ställer man sig frågan hur vi kunde implementera den i Finland.
Då vi efter av KARVI-rapportens rekommendation som bäst bearbetar de första nationella inlärningsmålen för en licentiat har vi en utomordentlig chans att inkludera eHealth-kunnande som ett av inlärningsmålen. I en av EMSA nyligen utförd utredning framkom det att 85% av medicinare önskar mera eHealth-undervisning. Under tillställningen lyfte EMSA:s representant Mosch ett antal konkreta innehåll som vi torde överväga att inkludera i våra curriculum:
- Indikationer och kontraindikationer för telemedicin
- Kännedom om relevanta teknologier och associerad lagstiftning
- Bemästring av nya metoder för kommunikation i sjuk- och hälsovården
- Förändringsledning, så kallad Change Management
Samtidigt som kommande kolleger utbildas till framtidssäkra krävs minst lika rejäla tag för att utbilda den nuvarande arbetskraften. Det vore idealt att Social- och hälsovårdsministeriet skulle iscensätta ett spetsprojekt för att implementera och utbilda i hälsoteknologi, projektet skulle sannolikt ha betydande synergiverkningar med det pågående spetsprojektet ”Individualiserad medicin”. Samarbetet mellan universiteten och sjuk- och hälsovårdens olika enheter torde likaså förstärkas inom området.
EU:s roll framhävs i den fjärde och sista överenskomna principen – ökad interoperabilitet och rörlighet inom EU för läkare, studerande, data och patienter. Lagstiftning samt direktiv bör ses över så att de möjliggör smidiga konsultationer inom unionen med mera. Samtidigt diskuterades det om minimumkrav på läkares digitalkompetens på EU-nivå, inte en enkel sak då EU:s medlemsstaters sjuk- och hälsovård stundvis är överraskande heterogena. Exemplifierande är några länder som än idag använder sig av patientjournaler i pappersform.
Förväntat så klarar sig Finland väl i denna jämförelse. Finska plattformar såsom Terveyskylä och det småningom piloterade MEDigi fick befogad uppmärksamhet i Rotterdam. MEDigi är centralt verktyg för inlärning av eHealth i Finland, liksom plattformen skall ses som ett tecken för vad vi tillsammans kan åstadkomma i vårt land.
Det är i både Finlands nationalekonomiska och våra patienters intresse att vara föregångare i att implementera teknologier samt utbilda om dessa. Sista dagen för beslutsfattande om inlärning av färdigheter som behövs om tio år är idag.
Fredrik Ahlström
Finlands Medicinarförbunds ordförande
EU-kommissionens summering om projektet: https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/digital-transforming-medical-doctors-daily-work-deans-and-student-doctors-agree-common
